PADI DYKARE I FRANKRIKE

Att få dyka på lite mer exotiska ställen är ett mål för nästan alla dykare. Medelhavet är ett sådant mål och vill man dessutom ha lite sol, bad och nöjesliv kan man sätta in siktet mot franska Rivieran. Här gäller det dock för alla dykare att se upp. De franska reglerna är lite annorlunda och i vissa avseenden strängare än våra. 



Nice, Juan les Pins


Jag och några icke dykande kompisar tänkte tillbringa våran semester på franska Rivieran och som alltid plockade jag med mig lite dykutrustning som mask, fenor, snorkel, väst och reg-paketet, allt för att ha lite extra säkerhet i bagaget. För man vill väl kunna lita på sin utrustning. Väl nere vid Rivieran slog vi läger en bit utanför Nice (Nizza) och jag fick reda på att det fanns en dykskola "Ecole de Plongée" nere vid "playan" i Juan les Pins ca 3-4 mil från Nice. På kvällen tog jag reda på plats och tid för utfärd och på morgonen efter gav jag mig iväg till detta dykcenter. Med mig hade jag min utrustning och mitt Rescue-Diver-cert och förväntade mig ett par kanon dyk. Dock var det inte så enkelt. När de öppnade gick jag genast fram till den kvinna som verkade sköta bokningen för utfärden och förklarade för henne på engelska att jag ville följa med ut men båten för att dyka. Tyvärr var denna kvinnans engelska kunskaper nästan lika begränsade som mina franskakunskaper (vilka är Merci och Bonjour). Till slut med hjälp av lite gester så fick jag henne att förstå och tog fram mitt certifikat men fick snabbt klart för mig att det var inget som hon kände igen och hänvisade mig till en skäggig man. 

Jean Pierre som den skäggige mannen visade sig heta, verkade vare den som höll i alltihop och hans engelska var betydligt bättre än kvinnans. Jag fick förklarat för mig att PADI inte gäller i Frankrike. Det tyckes inte spela någon roll vilken nivå man hade så trots att jag är halvvägs genom min Divemaster kurs räknades detta som noll. Men eftersom jag hade bestämt mig för att dyka och gav mig inte. Jag försökte förklara för dem att jag inte var en säkerhetsrisk och definitivt inte osäkrare än de 5 st tioåringar som stod där och gjorde sig redo för att dyka. 

Jag fick till slut beskedet att jag kunde ta en snabbkurs med en av instruktörerna och för endast 170 Franc, vilket motsvarar ca 250 kronor, fick jag uppgradera mitt cert till nivå ett av det franska systemet FFESSM ( Federation Francaise D'Etudes et de Sport Sous-Marins ). Desperat som jag var lät jag mig övertalas och betalade. Själva dykutfärden kostade ytterligare 170 Franc där all utrustning ingick trots att jag hade egen. Väl ute med båten fick jag börja med att göra några snorkel övningar på 5 meters djup medan de 5 tio-årningarana plaskade omkring med sin instruktör. Efter det åkte vi till en ny plats och jag fick en snabb genomgång av den franska tabellen och sen var det dags att hoppa i. Under vattnet fortsatte vi med grundläggande övningarna som tömma mask och handsignaler mm. sen fick jag äntligen simma omkring med instruktören och titta på vad Medelhavet hade att ge. .l.m

Andra dyket var det inga problem med, jag hade ju fått mitt diplom och min loggbok med kursintyg signerat och stämplat. Dock fanns fortfarande känslan av mindrehetsvärde som dels berodde på språksvårigheterna med de andra dykarna och dels för att de fortfarande ansåg att jag hade PADI stämplad i pannan.

Marseille, La Ciotat
Efter att ha klarat av två dyk i Juan les Pins var det dags för mig och mina kompisar att dra vidare längs den franska Rivieran och vi nådde till slut La Ciotat lite utanför Marseille. Nere vid stranden fanns ett litet hus med en skylt som sa "Club de Plongee" och där låg dykcentrer G.P.E.S . I och med att jag nu hade dykcert för nivå ett av det franska systemet borde detta inte varit något problem (förutom språket). 
Där hade jag dock fel. Jag provade först att bara visa mitt PADI Rescue cert för dem och försökte tala om att jag ville ut och dyka. Jag fick även här samma svar att PADI inte är giltigt. Vad som krävdes är CMAS eller det franska systemet. 
Jag visade mitt dykpass för FFESSM och mitt diplom men han undrade var jag hade licensen. Jag visade alla papper och sa att enligt den förra dykskolan så skulle detta vara tillräckligt. Jag fick dock reda på att det inte räckte med detta utan man måste först ha en Fransk licens för att få börja dyka, denna licens ska sen förnyas varje år vid uppvisandet av en läkarundersökning. Licensen fungerar sen som en försäkring vid eventuella olyckor. Enligt instruktören hade reglerna skärps och en incident vid ett annat dykcenter utan för Marseille där två dykare hade omkommit hade gjort att skepparen, som inte var utbildad dykledare, och ägaren för dykcentret hamnade i fängelse och dykcentret slogs igen. I och med att jag inte hade denna licens som alltså krävdes så hade jag valet att antingen göra ett introdyk med maxdjupet fem meter eller att betala 200 Franc och få en licens. Licensen krävde egentligen en läkarundersökning men efter att förklarat att jag hade fixat det i Sverige när jag tog mitt PADI-certifikat och hävda att det andra dykcentret hade inte krävt detta så fick jag betala mina 200 franc och fick en licens.





Själva dyket gick på 90 Franc plus 20 Franc för hyra av utrustning. I tron av att all byråkrati nu var avklarad satt jag på båten ut till "Kanonernas vik" för att göra ett "kanondyk". Jag försökte få reda på av den engelsktalande instruktören vem som skulle bli min parkamrat men fick tyvärr fick jag inget svar utan satt mig ner lyssnade på diverse konversationer som jag inte förstod ett ord av. Någon som gick förbi på däck kunde säga ett eller två ord på svårbegriplig engelska vilket gjorde att konversationen snabbt dog ut och man fick återigen känslan att vara helt utanför gemenskapen.

När vi närmade oss dykmålet kom instruktören tillbaka och sa att jag skulle dyka med en kille som jag uppfattade som motsvarande Divemaster eller Assistant Instructor.
Jag fick förklarat för mig att jag skulle gå igenom grundövningarna så som tömma mask och regulator in/ur mm. Jag började skratta lite uppgivet och försökte förklara att det var bara två dagar som jag hade gjort dessa övningar och förklarade att jag i egenskap av blivande Divemaster tränade ofta på att lära ut dessa övningar. Jag vet inte om de inte förstod eller ville förstå utan hävdade att jag skulle göra dessa övningar och det var för deras säkerhet. Efter att ha betalt en massa pengar och nu satt lite låst på en båt så kunde jag inte riktigt vägra för det är dock en instruktörs rätt att kräva en uppvisning av kunskap. Jag tyckte det mest liknade misstro till alla som inte talade franska och total nedvärdering av PADI-dykare. Jag började däremot få en misstro till det franska systemet och det blev inte bättre när min så kallade instruktör skulle kolla på min utrustning och undrade förbryllat varför jag hade en extra slang på mitt första steg och verkade nästan inte ens veta vad en torrdräkt var.
Jag fick sen tillsägelsen att inte använda min BCD. Jag undrade naturligtvis varför och fick svaret att den var så svår att använda och han undrade, säkert med spelad förvåning, om jag kunde använda den. Med ca 100 dyks erfarenhet med den samt en stor del även med torrdräkt tyckte jag att jag hade en viss hum om hur den skulle användas. 

Vi hoppade i och gjorde grundövningarna som inte tog så lång tid och vi avslutade med simmande-nöduppstigning. Utan förklaring hade han tagit ur regulatorn ut munnen och tecknade att jag skulle göra samma sak och så började han simma uppåt och jag hängde på och undrade vad han egentligen menade och förstod sen att det var simmande nöduppstigning han var efter. Jag väntade att han skulle avbryta övningen innan vi kom till ytan men vi fortsatte dock uppåt med ca 3 meter emellan oss och utan någon referenslina från där vi suttit på nio meter upp till ytan vilket säkerhetsmässigt strider mot allt jag lärt mig. 

Resten av dyket, ca 45 minuter, simmade vi om kring nere på 20 meter och jagade bläckfiskar och tittade på sevärdheter som exempelvis ett hjulpar från en kanon mm.
Vi återvände till båten när min låtsas-instruktör hade slut på luft.

RESUME
Dykningen i Frankrike är helt okej. 20 meter sikt och ett rikligt djurliv men med ett ganska stenigt klipplandskap vilket i sin tur ger upphov till skrevor och grottor att dyka i och hitta intressanta djur som kan gömma sig där.
Marseille som är en hamnstad med en gigantisk fästning har medfört att det också ligger en hel del intressanta vark där. Jag fick och också se lite udda saker som t.ex. gamla stenskulpturer som stod var uthuggna ur en klippvägg. Det är dock lite tråkigt med alla omständigheter som rör dykningen och om du har CMAS certifikat och pratar franska så rekommenderar jag verkligen att Ni passar på att dyka när Ni är i Frankrike. Som PADI-dykare är det som sagt lite krångligare men inget som man enkelt kan klara ut med ett bra franskbetyg och omkring 700 kronor. Är du i samma situation som jag får du nog vara beredd på lite nedvärdering och svårigheter att bli förstådd men entusiastisk dykare ger inte upp så lätt.

Som PADI dykare kan man ganska enkelt göra en konvertering till CMAS här i Sverige om man vill komma ifrån eventuella dispyter med franska instruktörer.

Enligt SSDF's regler för konvertering kan du efter att ha avklarat ett teoriprov och några dyk få ett certifikat för CMAS motsvarande din PADI nivå och detta för en kostnad på ca 1000 kr, lite beroende på dykskola och deras tidigare kännedom om din kunskap. Så skillnaden mot för att fixa detta i Frankrike är inte så stor. Skillnaden är att ett FFESSM certifikat kräver en licens med läkarundersökning som uppdateras varje år medan CMAS måste uppdateras vart femte år till du är 40 och där efter årligen. PADI har tyvärr inte denna lilla säkerhetsgrej utan ser det till dykarens egen skyldighet att hålla koll på detta vilket också gäller alla oss bilförare vilket kanske är lite synd.

H C ANDERSEN

 


SSDF NORMER OCH KRAV för konvertering

SSDF NORMER OCH KRAV för konvertering till * dykcertifikat - 'Nordic Scuba Diver'
För dykare med certifikat från anna organisation som inte tillhör CMAS

För att dykaren skall få CMAS/SSDF certifikat ('Nordic Scuba Diver') skall instruktör bedöma och godkänna konvertering efter att ha kontrollerat att följande vilkor är uppfyllda:

Dykaren skall:
1:1 ha fyllt minst 15 år
1:2 ha godkänts vid läkarundersökning enligt SSDFs anvisningar och krav.
1:3 genom skrivning ha dokumenterat korrekt nivå av teoritiska kunskaper
1:4 ha genomfört fri uppstigning under instruktörens överseende
1:5 ha visat sig behärska följande: cykloptömmning, avvägning, parkontroll, handsignaler, livräddning och HLR, dykplanering samt tabellräkning vid enstaka och upprepade dyk.

Instruktören skall också se till:
1:6 att dykaren genomför 3 dykningar, varav 2 till större djup än 10 meter, i nordiskt vatten, om denne inte kunnat dokumentera dykningar i likvärdigt vatten.
1:7 att dykaren har kännedom om SSDF och de regler som gäller för Sverige avseende dykning.
1:8 att kontrollera att eleven har nödvändiga teoretiska kunskaper.

Uppfylls inte dessa krav skall dykaren rekommenderas att genomgå ny dykkurs

Söndagen den 28 Juli 2002
dyk.andersens.be
henrik@andersens.be